Dikter, slumpvis

Handfallen

Man faller handfallen ut i det. Sol hjälper och stjälper. Hukar vid svamparna, talar till dem. Nu är det höst förstår ni, det är därför ni lever. Och mera sol och löv. Till och med barn föds nu, på andra ställen. Kan vi inte gå någonstans och sitta, och låta händerna sjunka ner. Eller falla. Vi kan dricka och sedan lägga oss där det är mjukt. Vi kan svartna och bli ett.

 

Klicka här för ny dikt