Mänskligheten behöver en bra psykoanalytiker

 

 

Det omedvetna måste tas in i analyserna när vi funderar över vad vi håller på med. Det gäller på alla nivåer.

Målsättningar (t.ex) kan vara omedvetna. Man kan ibland upptäcka dem bara som resultat. Vad man oupphörligt åstadkommer torde vara något man i någon mening vill.

Vad vi åstadkommer: Naturen utarmas och dör, mer och mer. Fåglarna försvinner ur skogarna. Fisken ur havet. Liv elimineras, stryps, försvinner överallt.

Är denna utarmning en icke avsedd bieffekt?

Socialt liv, människoliv, djurliv, bakterieliv. Grodor, insekter, lavar, mossor. Utrotningshotat. Liv. Allt krymper. Är det oavsiktligt?

Åtminstone är detta ett ovedersägligt, överväldigande, uppenbart resultat av industrialism, maskinkultur, ”nya metoder”, rationaliseringar. Men ingenstans finns det ens antecknat i kanten som en av målsättningarna med verksamheten.

Till och med det ekonomiska livet har utarmats: småhandel, informell ekonomi, naturahushållning, sådana saker görs alltmer omöjliga. Och vi avser då själva livet, inte antal transaktioner. En resa till ett ”utvecklingsland” visar skillnaden, ett foto från Kornhamnstorg för 100 år sedan.

Vi talar om en stor sak. Är det moderna egentligen ett omedvetet självmordsprojekt?

Det skulle vi aldrig tillstå. Så vill vi inte tänka. Men om vi istället ser till resultat och antar att det finns en koppling mellan resultat och målsättning, så som det vanligtvis förhåller sig – och resultatet är i detta fall tillräckligt entydigt – ser vi en tydlig målsättning:  Att döda allt levande utom just människorna och kanske människornas hundar och krukväxter.

Detta projekt löper ständigt och går alltid bra. Det är mycket uthålligt. Skogsbolag och pappersbruk går i konkurs, men skogen skövlas alltid vidare oavsett detta. Det omedvetna ger order och jobbet blir gjort.

Det enda som talar mot att detta skulle vara omedvetet är att alla vet om det.

Eller är det en tillfällighet att i stort sett varje mänsklig verksamhet, till och med dagens jordbruk, har bieffekter som är mer eller mindre fatala för den s.k. miljön, dvs livet på jorden. Eller att i stort sett ingen mänklig ekonomisk aktivitet idag är positiv för naturen, dess liv, dess mångfald.

Ett beslut tycks alltså ha tagits någonstans om att släcka allt liv på den här planeten, vi har bara inte formulerat det så. Vi har formulerat det i andra termer.

Ibland brukar motsatsen framhållas, att vi så att säga tar hänsyn. Men hänsyn är per definition en mer eller mindre marginell sak. Man modifierar sig. Inte skära bara rispa. Inriktningen är orubbad.

Målsättningar formuleras alltid positivt, i termer av Förkovran, Tillväxt, Välstånd och Annat Omistligt. Uteslutande Bra Saker.

Det är detta goda vi vill och säger oss vilja. Men samtidigt vill vi det andra som vi härmed undviker att beskriva, eller ännu hellre inkluderar i själva beskriviningen, i själva ordet, som döljer sin egen skugga (det goda medför som vi alla vet det onda) (vi vet alla att det kostar och att vi är villiga att betala. Eftersom vi vinner på det.).

Beklaganden kommer oftast från dem som inte aktivt deltar. Men även de stora aktörerna hörs ibland lägga in ett klädsamt tyvärr när de beskriver konsekvenserna av verksamheten. På sådana mumlande vis administreras den moderna dödsdriften.

Observera dock att ingen motsättning existerar, varken språkligt eller i sak mellan den medvetna och den omedvetna målsättningen. Konsekvenserna ingår på ett så oupplösligt vis att de inte behöver nämnas särskilt.

Att skövla och dessutom tjäna på det har helt enkelt blivit ett sätt att göra affärer. Ja i själva verket är skövlandet en del av affären, en affär med naturen. och en dålig affär för naturen. Den som har bästa förhandlingsläge kan hålla ner kostnaderna.

Naturen blir i denna affär lurad, utnyttjad och får för lite för varan. Som inte ens var till salu. Som ofta nog bara är att vara slasktratt, men ändå.

Notera nu er reaktion inför denna text hittills. Ni tyckte att den slog in öppna dörrar, eller hur? Vi vet redan det där. Det pågår ju hela tiden.

Och det var just det.

Vilket är då huvudsyftet, att döda eller att tjäna pengar? Man skulle kunna säga att det är vår tids mest brännande fråga. Och svaret finns i det omedvetna. Hög tid att göra det medvetet. Hög tid att bestämma sig.

Mänskligheten behöver en bra psykoanalytiker.

 

Thomas Tidholm